Vi behöver strategier för IndTech
IndTech är den teknik och de marknader som skapas när automation och IT med rötter i åttiotalet möter digitaliseringen. IndTech står för alla möjligheter som lika snabbt som massivt och med precision sprider sig över de industriella värdesystemen, men tar vi till oss möjligheterna? Denna artikel är baserad på rapporten Swedish IndTech, ett samarbete mellan PiiA och Blue Institute som knyter an till projektet Framtida tillväxtmöjligheter för Sverige.
När industrin datoriserades i Sverige och andra västekonomier på 80- och 90-talet tömdes fabriksgolven på folk. Processindustrin kunde övervakas från centrala kontrollrum och underhållet göras smartare. Fordons- och elektronikindustrin robotiserades, automation och ökad integration gav produktivitetsnyckeltalen en rejäl knuff uppåt. Sedan stannade det av, med samma förutsättningar var det inte möjligt att ta ytterligare radikala steg. Fabriksgolven kunde inte tömmas en gång till, marginalnyttan hade avtagit.
Fyrtio år senare nås industrin av nästa signifikanta teknikdrivna förändringsvåg. Den här gången kallar vi den inte datorisering men väl digitalisering när ett antal teknikområden påverkar och förstärker varandra. Det talas om att molnet, mobilitet, analysmöjligheter och sociala medier tillsammans med platsobundenhet bildar den tredje (tekniska) plattformen – efter sextio- och sjuttiotalens stordatorer (den första plattformen) och åttiotalets PC och servrar i nätverk (den andra).
– IndTech representerar den tekniska utveckling som gör den smarta industrin möjlig, menar Örjan Larsson, Senior Advisor på Blue Institute. Utvecklingen sker på en världsmarknad där efterfrågan på IndTech växer mycket snabbare än industrin i allmänhet.
De tre viktigaste faktorerna bakom IndTech är molntekniken, analys av stora datamängder med artificiell intelligens (AI) och Internet of Things (IoT) för en framväxande generisk applikationsplattform. Automationsbranschen består av två distinkta områden, industriell IT (IT) och operationell teknik (OT), som ändrar skepnad när krafterna från den tredje plattformen spelar in. För industrin som ska använda tekniken innebär det otaliga möjligheter som tillsammans skapar en ny industriell revolution. Det är den som ofta kallas den fjärde industriella revolutionen.
80- och 90-talets datorisering av industrin har gett oss ett påtagligt arv som dessutom ofta har lång livslängd kvar. Det är en utveckling där industrins efterfrågan på lösningar för att digitalisera behöver ta hänsyn till tidigare investeringar och erfarenheter, vilket också ställer speciella krav på IndTech-leverantörerna. Det räcker inte med en app vilken som helst för att tillgodose industrins höga krav, den måste representera processkunnande, industriella krav på säkerhet och tillgänglighet och samtidigt vara så enkel och elegant som vi vant oss vid att appar ska vara.
Den grundläggande kapacitet som möjliggör utvecklingen är att storskaligt avropa datorkraft som molntjänster. På denna möjlighet byggs tjänster och applikationer, inte minst sådana baserade på AI-algoritmer, till kostnader och tillgänglighet som för bara några år sedan skulle betraktats som utopiska. Konceptet Industrial Internet of Things (IIoT) är en central del i förändringen; effekten av varje enskild insats kan vara liten men utvecklingen är finmaskig och adderar upp till stora effekter som driver fram ny tillväxt.
Samtidigt förändras spelreglerna för marknadens aktörer. AI-utvecklingen kan lyfta optimering och automation till nya nivåer och IIoT bjuder in till helt nya angreppssätt på gamla problem. Det gör det också lika möjligt för mycket små som mycket stora företag att automatisera och slå mynt av dataströmmarna. Digitaliseringen är den stora utjämnaren där mångfalden av småföretag, entreprenörer och uppkopplade startupföretag – alltmer utan geografiska gränsrestriktioner – är en verklig kraft att räkna med.
IndTech kan således sammanfattas som en sammansmältning av de tre områden som nämnts:
- Den tredje plattformen, en kombination av mobilitet, molnet, social interaktion, IoT och Big Data med avancerad AI-analys som genomsyrar tillvaron och alltid är tillgänglig
- Industriell IT (IT) för verksamheter och förvaltningar, det vill säga affärer, produktutveckling, resurshantering, produktion, kundvårdssystem och system för att sköta teknik och anläggningstillgångar
- Operationell Teknik (OT) för fabriksgolven och ute i fält vilket omfattar styrsystem, sensorer, ställdon, driv- och elsystem, instrumentering, robotar, 3D-skrivare med mer.
I satsningen Den digitala stambanan, ett samkoordinerat projekt mellan de båda strategiska innovationsprogrammen Produktion2030 och PiiA, kommer IndTech att representeras av en egen virtuell hubb. Här är tanken att bygga de förutsättningar som ovanstående kräver för ett effektivt kommunikationsflöde liksom värdeflöde av data. Leverantörsföretagen till processindustrin är de som kan ta tillvara den nya tekniken, anpassa den till beställarföretagen och samtidigt dra nytta av kunskapen för framtida exportmöjligheter.
– Den digitala stambanan kommer att ge förutsättningar för svensk industri att utveckla sina digitala exportmöjligheter samtidigt som vår inhemska processindustris konkurrenskraft stärks, säger Peter Wallin, PiiAs programchef. Det handlar också om att dra nytta av den kulturella fördel vi har av bredare samarbeten med möjlighet att ta fram ”den svenska modellen” utan hierarkiska begränsningar.
Marknaden för IndTech, det vill säga produkter och system för industriell digitalisering och automation, i världen är värd runt 340 miljarder USD per år. Andelen som kan kategoriseras till IT är cirka 110-120 miljarder USD och resterande cirka 220 miljarder USD är OT för fabriksgolv och fält. Den i sin tur fördelar sig traditionellt på diskret automation (cirka 45 procent av den globala marknaden) och processautomation (cirka 55 procent).
Det pågår en hisnande utveckling av pris-per-prestanda på datorkomponenter och mjukvarulösningar. Det är en utveckling där tele-, transport-, finans-, spel- och mediamarknaden med fler skapar efterfrågan och driver utvecklingen. Tillsammans omsätter dessa marknader cirka 3 000 miljarder USD i digitalisering och digital utrustning, vilket då kan jämföras med industrins cirka 340 miljarder USD per år.
– På motsvarande sätt som FinTech revolutionerar finansvärlden så kommer IndTech att revolutionera industrin, säger Peter. Många teknologier är gränsöverskridande, exempelvis blockchain-lösningar. Fokus ligger inte på de tekniska lösningarna utan på hur respektive bransch kan utnyttja dem bäst för sitt eget värdeskapande.
Slutsatsen är att industrin måste ta vara på de öppna möjligheter som skapas för andra tillämpningar, samtidigt som en hel del teknik måste kunna uppfylla speciella industrikrav, vara robust och snabb. Insikten börjar komma bland leverantörerna, men fortfarande är det påtagligt att visioner och tydliga strategier – paradoxalt nog med tanke på
möjligheterna – ofta lyser med sin frånvaro.
– Möjligheterna har aldrig varit så stora som nu, Swedish IndTech kan bli en svensk paradgren, avslutar Örjan. Vi har under arbetet med studien fått åtskilliga belägg för att svensk industri tillsammans med det svenska innovationssystemet har vad som krävs för att ta del av möjligheterna.
Örjan Larsson, Blue Institute.
