Vad händer med maten som aldrig når butikshyllan?

Varje år hanterar svenska livsmedelsföretag enorma mängder produkter som av olika skäl inte kan säljas. Det kan handla om produktionsfel, felmärkning eller utgången hållbarhetstid. Idag öppnas, töms och sorteras dessa förpackningar till stor del för hand av personal som arbetar under tidspress och höga hygienkrav. Det är ett manuellt, monotont och kostsamt arbete som få pratar om men som alla i branschen känner igen. Inom projektet TRANSIT undersöks nu om automation kan förändra det för gott.
Utmaningen är större än man kan tro. Enligt EU-statistik uppgick matsvinnet i EU till över 59 miljoner ton år 2022, motsvarande cirka 132 kg per person. Parallellt genererades nästan 80 miljoner ton förpackningsavfall, motsvarande nästan 178 kg per person. Kombinationen av matsvinn och komplexa materialblandade förpackningar gör att frågan inte bara handlar om livsmedelssäkerhet, utan också om resurseffektivitet, återvinning och cirkulär ekonomi.
För industrin är kostnaderna betydande. Manuell öppning, specialtransporter och destruktion av produkter som i vissa fall måste hanteras som farligt gods är dyrt och resurskrävande. Samtidigt är arbetsmiljön för den personal som utför jobbet ofta påfrestande, med repetitiva rörelser och höga krav på hygien.
Den tekniska utmaningen är dessutom komplex. Livsmedel finns i ett oändligt spektrum av former, konsistenser och förpackningsmaterial. En lösning som fungerar för kaffepaket behöver inte fungera för våta livsmedel i plastförpackning. Det kräver flexibla, robusta system som klarar en hygienisk miljö och som kan hantera variation utan att kompromissa med säkerheten.
Ny lagstiftning driver dessutom på utvecklingen. Sedan 2022 får förpackat livsmedel inte längre slängas som restavfall, förpackning och innehåll måste separeras. Det ställer helt nya krav på livsmedelsföretagen och gör automatiserade lösningar mer relevanta än någonsin.
Automation som lösning
TRANSIT är ett samarbete mellan PiiA, RISE, Högskolan Väst, OpiFlex Automation, Orkla Foods, Löfbergs och Dagab. Målet är att separera livsmedel från förpackning på ett säkert och effektivt sätt så att båda delarna kan återvinnas korrekt. På sikt är ambitionen ännu större: att kunna paketera om livsmedlet och skicka det tillbaka ut i försäljning istället för att det förstörs.
Tidigare gemensamma tester mellan OpiFlex, Löfbergs och Orkla har redan visat att robotiserad öppning av torrförpackningar kan göras utan att innehållet kontamineras. Det ger projektet en stark grund att stå på.

– Det här är ett område där vi ser enorm potential. Flexibel och adaptiv automation kan inte bara spara pengar utan också förbättra arbetsmiljön och minska matsvinnet rejält, säger Johan Frisk, VD och grundare av OpiFlex Automation.
– Vi ser det här som en naturlig förlängning av forskningen kring flexibel industriell automation. Att tillämpa de lösningar vi utvecklat i tillverkningsindustrin på livsmedelssektorn är ett spännande och viktigt steg, tillägger Mikael Ericsson, Högskolan Väst.
Blickar framåt
På längre sikt öppnar projektet för något ännu större. Visionen är ultraflexibla robotceller som kan installeras hos producenter, logistikcenter eller återförsäljare, och som möjliggör lokal hantering av återtagna produkter utan behov av central transport eller omfattande infrastruktur. Lösningen bedöms även ha potential att överföras till andra branscher med liknande utmaningar, som kosmetik och läkemedel.
TRANSIT är ett första steg mot en mer automatiserad och cirkulär livsmedelsindustri. Projektet löper till augusti 2026 och resultaten kommer att spridas brett, med målet att lägga grunden för större satsningar framöver.
___________________________
Vill du vara med och forma nästa steg? Den 29 maj kl. 08.30–09.30 arrangerar Sweden Food Arena och PiiA ett öppet möte om automation och livsmedel, där TRANSIT är ett av de projekt som presenteras. Det är ett tillfälle att dela erfarenheter, knyta nya kontakter och kanske hitta nästa samarbetspartner. Varmt välkommen!


