AI kan minska foderspill och klimatpåverkan i svensk fiskodling
Landbaserade fiskodlingar (RAS) är en växande bransch, men svenskt vattenbruk har stora utmaningar. Fiskfoder står för den största kostnaden i produktionen och den största klimatpåverkan. Idag matas fisken ofta enligt fasta rutiner, vilket leder till att betydande mängder foder går till spillo, vattnet försämras och miljön belastas i onödan. Samtidigt är dagens metoder för att uppskatta fiskens storlek både tidskrävande och stressande för fisken.
– Vi ser en potential till besparing av foder med upp till 18 procent, säger Jacob Andrén på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Bildtext: Bildalgoritmen ser och segmenterar fiskar för att kunna uppskatta deras längd. Här är de gröna fiskarna de som algoritmen detekterat.
Det PiiA-finansierade projektet HIFAI – Hållbar industriell produktion av fisk med AI och avancerad dataanalys – tar sig an dessa utmaningar genom att utveckla ett digitalt beslutsstöd som automatiskt följer fiskarnas aptit och tillväxt. Genom att kombinera bildanalys, ljudanalys och mätning av vattenkvalitet kan systemet avgöra när fisken slutar äta och uppskatta fiskens biomassa utan fysisk hantering.
– Vi vill ge odlarna ett verktyg som gör det möjligt att styra utfodringen efter fiskens faktiska behov. Det minskar foderspill, förbättrar vattenkvaliteten och ger bättre planeringsunderlag, säger Jacob Andrén, affärsutvecklare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som leder projektet.
Tekniken som ser och hör fisken
Forskarna har utvecklat en modulär och kostnadseffektiv prototyp. Den använder kameror, undervattensmikrofoner (hydrofoner) och syresensorer för att analysera fiskens beteende under utfodring. När aktiviteten avtar kan utfodringen avslutas automatiskt. Samtidigt uppskattas fiskarnas storlek och biomassa med hjälp av bildanalys, vilket ger odlaren löpande information om tillväxt och förväntad slaktvikt. Systemet kan integreras i befintliga RAS-anläggningar utan större ombyggnationer.
– Tekniken har visat att vi kan följa både fiskens aktivitet och tillväxt stabilt över tid. Det är ett stort steg mot beteendebaserad styrning av utfodring, berättar Jacob Andrén.
Störst nytta för små och medelstora odlingar
Framför allt små och medelstora landbaserade fiskodlingar, men även teknikleverantörer inom vattenbruket, kan dra nytta av lösningen. För odlarna innebär tekniken minskat foderspill, bättre vattenkvalitet, förbättrad planering och ökad leveranssäkerhet. Dessutom bidrar den till bättre fiskvälfärd genom att minska stress och optimera utfodringen.
Potentialen: lägre kostnader och mindre klimatpåverkan
Projektet har visat att tekniken fungerar i produktionsmiljö. De genomförda analyserna visar att fiskens aktivitet kan följas på ett tillförlitligt sätt med både bildbaserade och akustiska metoder, vilket ger en stabil grund för beteendebaserad styrning av utfodring.
– Vi ser en stor potential att minska både kostnader och klimatpåverkan. Även en måttlig minskning av foderspill ger betydande ekonomiska och miljömässiga vinster. På samhällsnivå kan tekniken bidra till ökad svensk fiskproduktion, minskat importberoende och ett mer hållbart livsmedelssystem, säger Jacob.
Projektet HIFAI (Hållbar industriell produktion av fisk med AI och avancerad dataanalys) drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs universitet, Innovatum Science Park samt industripartners Gårdsfisk och Smögenlax. Finansiering sker via Västra Götalandsregionen och det strategiska innovationsprogrammet PiiA (Vinnova, Formas och Energimyndigheten). Läs hela rapporten.
