Ny rapport: Läkemedelsindustri 2.0
Läkemedelsindustrin tillhör världens mest kunskapsintensiva branscher. Det är också en industri under snabb förändring där data och digitalisering är möjliggörare av stora mått. PiiA har som mission att öka industrins konkurrensförmåga genom digitalisering. I det arbetet ingår att sprida kunskap över teknik- och branschgränser. I en ny rapport från PiiA presenteras läkemedelsindustrin, dess utmaningar och förändring satt i ett perspektiv av digitaliseringens möjligheter.
Med den obestridliga uppgiften att bota och rädda fler liv står läkemedelsindustrin inför utmaningar. På ett globalt plan ökar befolkningen samtidigt som världens medelklass växer. Det ställer krav på breda priseffektiva behandlingsalternativ såväl som nya specialiserade terapier. Samtidigt fördubblas kostnaden för att utveckla nya läkemedel vart nionde år.
– Branschen arbetar på att bli effektivare, säger Örjan Larsson, senior rådgivare på Blue Institute och författare av rapporten Läkemedelsindustri 2.0. Läkemedelsföretagen står inför produktivitetsutmaningar och det gäller att hitta effektiva metoder som minskar time-to-market och kostnaden för nya och samtidigt mycket mer avancerade produkter. I den förändringen kommer digitalisering och dataanvändning vara en huvudkomponent som påverkar både metoderna och de framtida organisationsformerna.
Läs hela rapporten: Läkemedelsindustri 2.0
Läkemedelsindustrins produktlivscykler och värdesystem
I den nya rapporten Läkemedelsindustri 2.0 delar PiiA insikter om läkemedelsindustrins produktlivscykler och värdesystem utifrån ett digitaliseringsperspektiv. Branschens behov av omställning och nya affärsmodeller, liksom hur den svenska framgångssagan inom life science får ny kraft.
Svensk läkemedelsindustri är en bransch med högt förädlingsvärde (cirka fem gånger högre än den privata sektorn i genomsnitt) som skapar stora exportintäkter, sysselsätter tiotusentals människor och sätter Sverige på kartan som forsknings- och kunskapsnation. Under första halvåret 2022 stod läkemedel också för dryga sju procent av Sveriges export enligt SCB, vilket är mer än personbilar, järn/stål- eller pappersprodukter.
– Läkemedelsindustrin innebär kunskapsproduktion i stor skala, säger Örjan Larsson. Kunskap kan omsättas till data och gör branschen sällsynt dataintensiv. Det syns i produkternas livscykler och produktionens värdesystem. Det är en utveckling som pandemin satt i fokus och skyndar på decentraliseringen mot ekosystem och nätverk av högt specialiserade kompetenser som alternativ till traditionella hierarkier. Det gör läkemedelsindustrin, i alltifrån utveckling till produktion och användning av AI/maskininlärning, till en inspirationskälla för andra industrier.
Läkemedelsindustrins digitalisering – en nyckel till den hållbara omställningen
– I studien ser vi att den svenska läkemedelsindustrin har en viktig roll att spela även på den internationella scenen, säger PiiAs programchef Peter Wallin. Det gäller inte minst hållbarhetsarbetet där de åtgärder vi kan åstadkomma inom landet behöver replikeras internationellt för att få omfattande effekt.
Läkemedelstillverkning kan vara en resurs- och energikrävande process. Att branschen behöver minska utsläppen av växthusgaser från den egna produktionen råder det konsensus kring. Men man behöver också samla sig för att skynda på utvecklingen av hållbara försörjningskedjor. Nivån av digitalisering i produktionen tillhör de avgörande faktorerna. Att förbättra effektiviteten för energiintensiva anläggningar och för logistiken kan förutom miljömässiga fördelar ge god ekonomisk avkastning.
– Svensk digital industriteknik är världsledande och en nyckel till den hållbara omställningen, säger Peter Wallin. Ett exempel på sådan teknik är de autonoma minifabrikerna för läkemedelsproduktion som utvecklats med finansiering från PiiA. Med maskininlärning kan minifabrikerna ge energi- och resursbesparingar upp till en faktor tio och nya biologiska läkemedel och vaccin kan utvecklas snabbare.
Läs mer om de autonoma minifabrikerna för läkemedelsproduktion.
