Djuplodande kunskapsöverföring
Just hemkommen från tvådagarskonferensen för de strategiska innovationsprogrammen ser vi tillbaka på riktigt givande och bra dagar. Det är alltid kul att träffa de som arbetar inom de övriga programmen och det finns mycket kunskap att både ta till sig och dela med sig. Själv tror jag faktiskt att vi skulle kunna dra ännu mer nytta mellan programmen, exempelvis genom att dela verktyg för projekthantering liksom andra verktyg och lärdomar. Dessutom har vi program i olika faser, där till exempel PiiA och Produktion2030 hör till de som startades först; sedan dess har ytterligare 15 tillkommit och här kan vi som hållit på längst dela med oss runt fallgropar och ”do’s and don’ts”. Oavsett så är det alltid nyttigt med kunskapsutbytet.
Under konferensen fick vi också matnyttig information från Vinnova, bland annat om den kommande sexårsutvärderingen av de fem första innovationsprogrammen. Det blir en ordentlig sådan, enligt uppgift den största upphandling av utvärdering genom tiderna hos Vinnova. Det kommer naturligtvis att innebära en del jobb också för oss men framför allt kommer det att ge bra underlag för PiiA som program. Jag ser fram emot att få input kring fokusområden, tips på förändringar/förbättringar i verksamheten med mer. Det kommer att vara ett perfekt underlag att använda som stöd i kommande programperioder, vilket utvärderingen också delvis är tänkt som.
Den absoluta ”höjdpunkten” var ändå att vi fick gå på djupet i LKABs gruva, dryga 550 meter under jord. Det låter kanske vådligare än det var; vi åkte ner i en turistbuss på asfalterad väg … Det gjorde dock inte upplevelsen mindre imponerande! Totalt finns det mer än 50 mil asfalterad väg i gruvan, som är den närst största järnmalmsgruvan i världen (den enda större finns i Brasilien). Att gruvan representerar en enorm tillgång för Sverige med LKAB som statligt bolag är lätt att inse när det varje dag går iväg tio tågsätt med 64 vagnar till Narvik för utskeppning!
Vi fick också lära oss mer om den lilla detaljen att de måste flytta staden eftersom gruvan växer. Gruvans ”raskant” närmar sig centrum med cirka nio centimeter per vecka; just nu befinner den sig precis under hotellet vi bodde på. Därför flyttar och river de stora delar av Kiruna för att bygga nytt på säker mark. Gruvan blir inte bara större, den blir också alltmer effektiv. Vi kan känna oss förskonade från att inte ha behövt uppleva den första brytningen för dryga 100 år sedan, då allt skedde manuellt med hackor och spadar. Idag är nästan allt automatiserat, både brytning och logistik. Nere i gruvan är det full 4G-täckning vilket är en viktig del av digitaliseringen för ytterligare effektivisering av driften.
