En forskares våta dröm
Förra veckan avslutades på bästa sätt med mötet på Arla i Jönköping. Det är spännande när stora teknikbolag möts med olika infallsvinklar; Microsoft med sina Cloud-lösningar dit de vill styra alltmer beräkningskraft, Tetra Pak som vill ta sin förpackningskunskap längre upp i värdekedjan – och ovanpå detta ABBs styrsystem. Allt med syfte att förbättra för kunden, i det här fallet Arla, och säkra en effektiv produktion.
Det var intressant också att få se Arlas fina anläggning. Det är en imponerande verksamhet där det tar 16 timmar från att mjölken levererats in från gårdarna tills den levereras ut förpackad och klar till butik. 700.000 liter flödar igenom anläggningen per dygn. Det var ett verkligt spännande besök och jag håller tummarna för att vi ska få till ett projekt.
I helgen var det Nobelfesten och återigen verkar min inbjudan ha kommit bort. Noterar att det i år endast var manliga vinnare, vilket jag måste säga är både tråkigt och dåligt. Det förringar på sätt och vis även männens insats, det slår fel åt båda håll. Får de priset på felaktiga grunder? Det är en tanke som kan väckas …
Nobelpriset är annars en forskares våta dröm förstås. De som vann fysikpriset gjorde det eftersom de lyckats bevisa att gravitationsvågor existerar. Redan i början av 1900-talet skrev Einstein om sådana i sin relativitetsteori, vilket är ett bra exempel på hur lång tid det kan gå från tes och teori till bevisad verklighet. Det är också en av anledningarna till den frustration som företagen ibland känner i samarbetet med forskare; även om företagen ”vet” att en lösning är korrekt – och kan driva sin verksamhet utifrån det – så fungerar det inte så i forskarvärlden. Det tog 100 år att bevisa det som Einstein ”visste”.
