Nyhetsbrev februari 2017
Mycket gjort – mycket kvar!
Mitt mål har alltid varit att arbeta med automation som helhet. Jag vill skapa en naturlig länk mellan slutanvändare, kund och produktutvecklare. Vi står inför flera utmaningar, där digitaliseringen är en. Trots en relativt digitaliserad infrastruktur så håller industrin på att bli passerad av omvärlden. En annan utmaning är hur industrin ska överleva den stora generationsväxling som vi står inför och samtidigt matcha företagens behov mot ungdomarnas kompetens och önskemål.
Det sker fantastiska satsningar kopplade till digitaliseringen, men jag saknar processindustrin som en tydligare profil i diskussionerna. Det är processindustrin – inte minst PiiA – som drivit digitaliseringsfrågan sedan starten, men det vi ser idag baseras främst på Tysklands Industrie 4.0 som främst omfattar diskret tillverkning. Vart tog satsningen mot processindustrin vägen? Tyskland är en sak, men i Sverige utgör våra naturtillgångar vår största fördel: Skogsindustri, vattenkraft, gruvnäring, stålindustri, papper/massa … Eller sammanfattningsvis: Processindustri. Här har vi en fortsatt utmaning inom PiiA; vi har lyckats lyfta begreppet digitalisering för en bredare publik, nästa steg är att återknyta det till svensk processindustri.
Därmed inte sagt att digitaliseringen bara är något för processindustrin, tvärtom. Det är PiiA-området som lett digitaliseringen sedan 70- och 80-talet, men det automations- och systemtänk som utvecklats används idag brett inom industrin. Automation inom diskret tillverkning närmar sig alltmer processindustrins systemtänk och vi ser många leverantörer som levererar till både diskret tillverkning och processindustrin. Tidigare var det vanligt med olika avdelningar för dessa områden, idag ser vi allt oftare att de slås samman. För att gå vidare inom digitalisering är det dock viktigt att satsningarna som görs utnyttjar den erfarenhet som finns och den baskunskap som byggt våra förutsättningar, där processindustrin borde ha en betydligt starkare roll.
En annan utmaning, där digitaliseringen bör vara är en del av lösningen, är att bygga en industri där människor vill arbeta. En säker och hållbarindustri som kanske är mindre teknikdriven och mer drivs av andra, mjukare värden. Den nya generationen av teknikanvändare som kommer att ställa helt nya krav. Jag har under flera år rest i Sverige och föreläst om Gamification, inte för att industriprodukter ska omvandlas till dataspel utan för att speltänkande och spelattribut ska användas för att skapa engagemang. Nya produkter och tjänster måste vara både roliga, enkla och effektiva att använda. Vi kan inte fortsätta att bygga på traditionell kunskap och kompetens, vi måste anpassa oss till nästa generation och samtidigt utveckla vår innovationskultur.
Var landar då ovanstående? Jo, det landar i att vi har tydliga utmaningar, att vi kommit en bit på vägen men att vi inte får bortse från vårt ursprung. Viktigast av allt är dock att det är roliga utmaningar som gör verklig skillnad, som skapar en bättre och mer hållbar utveckling – vilket för min räkning innebär att jag kan fortsätta att arbeta vidare mot målet i inledningen!
Susanne Timsjö · Programchef PiiA
PiiA Summit – projektsammanfattning över tre år
Med 140 deltagare slog PiiA Summit den 10 november 2016 alla rekord trots en del manfall på grund av snöoväder. Anders OE Johansson inledde som programchef för att i nästa mening konstatera att från och med nu heter programchefen Susanne Timsjö – och lämnade därmed över såväl ord som ledning till Susanne.
Både Anders OE Johansson och Susanne Timsjö var imponerade av deltagarbredden och belyste den genom att be dem som representerade industrin respektive akademin att ställa sig upp, vilket visade sig vara en jämn fördelning. Även medlemmar av ledningsgruppen presenterades med SICS Swedish ICT Västerås VD Helena Jerregård som representant för ägareorganisationen, Bernt Nilsson från Lunds universitet, Per Levén från Umeå universitet och Örjan Larsson från Blue Institute. Saknades gjorde bara Karolina Winbo från Automation Region.
Representanter från PiiAs styrelse och finansiärer fanns också på plats och Susanne passade på att presentera styrelseordförande Mikael Dahlgren från ABB och styrelsemedlemmarna Mikael Walter från Boliden, Petra Åhlund från Sandvik, Christer Norström från Racefox (tidigare SICS Swedish ICT), Maarit Kaskela från Ovako och tidigare medlemmen Måns Collin samt Tommy Schönberg från Vinnova.
– Målet är att vi ska få se vad som har hänt sedan starten samt mingla fram nya kontakter och idéer för fler projekt och satsningar, välkomnade Susanne. Tillsammans kan vi förflytta berg!
Den finska barnboksförfattarinnan Linda Liukas inledde med ett föredrag på engelska om hennes idéer kring hur barn i tidig ålder kan lockas in i datorernas magiska värld. Föredraget var lika intressant som pedagogiskt och var baserat på hennes erfarenheter från arbetet med succéboken ”Hej Ruby”. Hon menade bland annat att det helt saknas rollmodeller för barn inom ICT – själv var hon uppvuxen med Lilla My och Pippi Långstrump. Hon bestämde sig för att ta reda på vad mjukvara kunde vara i en sexårings värld …
När hon lanserade sin bokidé blev det en omedelbar succé, bara förbeställningarna representerade 20 procent av Finlands totala bokexport – och då hade hon inte ens skrivit boken. Idag finns ”Hello Ruby” översatt till över 20 språk och en andra bok är på gång om hur datorer fungerar, liksom en tredje om internet. Uppenbarligen finns det ett uppdämt behov! Dessutom är Linda grundare av Rails Girls, en rörelse som ordnar kurser i programmering för unga tjejer, och talade ur det perspektivet om framtidens arbetskraft och vilken syn de har på mjukvara.
Resten av förmiddagen ägnades åt en imponerande projektkavalkad med 45-50 av de över 100 projekt som startats inom PiiA, varav omkring hälften pågår. Här fick vart och ett av de representerade projekten 90 sekunder i rampljuset, en logistisk prestation från alla inblandade. Det totala antalet projekt omsluter inklusive industrifinansiering mer än 330 miljoner kronor och engagerar fler än 540 projektaktörer.
Kavalkaden inleddes med elva projekt från 2013, där många handlade om flöden och/eller möjlighet till mätning. Här gavs exempel på automatiska, integrerade och uppkopplade maskiner för processindustriell utrustning, digitaliserad bedömning av råvarulager med optisk mätteknik och distansövervakning av bergbultar. Även realtidsmätning av kolhalten i stål, industrigenerisk flödesdesign och modellstudier för optimal vattenproduktion fanns bland projekten.
– Här var det mycket mätteknik inledningsvis kring process- och styrproblem, reflekterade Anders OE. Det är alltid intressant när riktiga och verkligt svåra problem adresseras. IoT nämndes som hastigt, där vi kan nämna att bergbulten fått pris för världens bästa IoT-produkt.
Därefter följde nio projekt från 2014 med bland annat fjärrstyrda maskiner, simuleringsverktyg kopplat till styrsystem med sensorer och aktuatorer samt förstärkt operatörsstöd vid fjärrstyrd skutknackning. Många av projekten visade på en bred samverkan på regional nivå.
– Samarbeten mellan basindustri, leverantörsindustri och akademi är oerhört viktigt, framhöll Susanne. Ofta är förstudier ett bra sätt att se vilka möjligheter som kan finnas för större projekt.
Nästa steg i kavalkaden fokuserade på förstudier från 2015, där många fokuserade på lite mer ”mjuka” frågor som operatörsrum och operatörernas förutsättningar, utbildning i webbaserad simuleringsplattform och ”förstärkt verklighet”.
– Förstudierna har bland annat till syfte att få till många aktiviteter och de visar också upp en stor bredd, berättade Anders OE. Många av projekten går vidare och allt behöver inte behöver vara ”supernytänk” eftersom det är viktiga och relevanta frågor som berörs, vilket gläder oss mycket.
Även några av PiiAs plattformsprojekt fick också tillfälle att presentera sig, där Katrin Jonsson berättade om en hybridplattform för processindustrin och Charlotta Johnsson om nyckeltal i svensk processindustri. Mikael Söderström berättade om PiiA Academy och kompetensförsörjning i en digitaliserad värld. Kavalkaden avslutades sedan med ett dussin skarpa projekt från 2015 samt några smakprov från pågående projekt under 2016. Mätning, optimering, styrning och säkerhet var återkommande aspekter – och omfattningen var fortsatt imponerade.
– Det var en fantastisk kavalkad som verkligen visar bredden i projekten, konstaterade Anders OE. Ni kanske börjar ana vilken projektportfölj vi har …
Med det sammanfattade kavalkaden i sex reflektioner:
- Portföljbredden – under kommande år ska denna analyseras för mer riktade utlysningar
- Roligt med konkreta resultat och att fler småföretag än stora företag deltar i projekten
- Vissa projekt tangerar varandra – viktigt att nätverka för att identifiera respektive delar
- Mycket kunskap alstras – håll ögonen på PiiAs uppdaterade webb där mycket publiceras
- Det vore intressant med bredare nordiska samarbeten – vi har liknande industristrukturer
- Många kvinnor och unga människor deltar som är anställningsbara inom industrin.
– Jag har uppnått den mogna åldern av 65 år men framtiden känns ljus, avslutade Anders OE. Jag fortsätter också att jobba som vice programchef, det är aldrig försent att utvecklas!
Därefter var det PiiAs strategiska satsningars tur att inta scenen med bland annat Gamification, smarta minifabriker och det mobila kontrollrummet. Vi har skrivit om dessa tidigare – mer information finns på hemsidan – men här fick representanterna bakom de olika projekten möjlighet att direkt interagera med åhörarna. Lasse Aspelin från Stora Enso (Gamification), Bernt Nilsson från Lunds universitet (smarta minifabriker) och Jonas Bronmark från ABB (mobila kontrollrummet) liksom Susanne (Gamification) gjorde alla ett mycket inspirerande avtryck.
Eftermiddagens lite längre presentationer av de strategiska satsningarna avrundades med grupparbeten under ledning av Sara Modig från ModigMinoz och Anders Wikström från SICS med många tankeväckande idéer och scenarier. Efter en mycket intensiv dag kunde Susanne avsluta det hela genom att återigen tacka Anders OE för hans ledarskap och betydelse för PiiA som program.
– Anders OE är lite som Alfons pappa; trygg, snäll, kompetent och vis, konstaterade Susanne. Idag har vi över 540 aktiva parter i PiiA, över 100 pågående projekt och vi har under tre år omsatt 330 miljoner. Ingenting av detta hade varit möjligt utan dig, tusen tack från oss alla!
Ny utlysning för FUI-projekt öppnad
Syftet med PiiAs utlysning våren 2017 är att det initieras och genomförs forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt (FUI-projekt) med fokus på industriell digitalisering. Dessa ska inkludera framväxande teknologier, tjänster och nya affärsmodeller i projekt som är av strategisk betydelse för ingående företags- och forskargruppers utveckling och tillväxt. I förlängningen ska de ge en stärkt marknadsställning för Sverige inom området.
I denna utlysning inbjuds konsortier bestående av företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra relevanta aktörer att skicka in en ansökan om bidrag till genomförande av innovativa, tillväxtdrivande och tillämpningsorienterade projekt där fokus ligger på industriell digitalisering. I denna utlysning förväntas projekten också beröra nya affärsmodeller.
Utlysningen omfattar två olika typer av FUI-projekt vad gäller maxbelopp och projekttid. För utlysningen finns avsatt en budget på 20 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är 6 april 2017 klockan 14:00. Mer information hittar du här!
Den digitala stambanan
I ett samverkansprojekt mellan PiiA och Produktion2030 har Teknikföretagen hos Vinnova sökt medel för en förstudie kallad Digitala Stambanan. Detta test- och demonstrationsprojekt ska demonstrera hur avancerad, digitaliserad infrastruktur kan knyta samman noder/företag i digitaliserade värdekedjor runt två industriella nav/miljöer på Lindholmen i Göteborg samt i Västerås. Syftet är att demonstrera hur företag inom målgruppen tillverknings-, process- och telekomindustri kan integreras i dessa värdekedjor. Förstudien genomförs gemensamt av Produktion2030 och PiiA i samverkan med industri, akademi och institut, där Blue Institute och Chalmers tekniska högskola är utförare. Förstudien ska leverera underlag för funktionaliteten och nyttan av den digitala stambanan, etablera en aktörsgrupp för test- och demonstrationsprojektet samt ge en beskrivning av leverantörskedjor och förutsättningarna för lokalisering av nav och noder.
Frukostmöte om Gamification med Automation Region
Vi har tidigare skrivit om Gamification, ett relativt litet och nytt område inom svensk industri och det finns än så länge inte så många konkreta lösningar. Som vi också berättat tidigare är dock PiiAs programchef Susanne Timsjö en av dem som verkligen vet vad det handlar om. Vid Automation Regions frukostmöte i Västerås den 10 januari förklarade Susanne för ett 60-tal intresserade åhörare exempelvis att det INTE handlar om dataspel, utan om engagemang. Vad är det i dataspelen som engagerar oss och får oss att vilja spendera mer tid där än i det verkliga livet? Kan vi lyfta ut dessa element för att öka engagemanget hos exempelvis operatörer inom industrin? Kontakta gärna Susanne direkt om du är intresserade av att veta mer om PiiAs strategiska projekt inom Gamification.
Avslut för Digilyftet – fortsättning följer
Digilyftet är benämningen på två pilotprojekt som genomförts inom Tillväxtverkets satsning Digilyft; ett i Mälardalen och ett på västkusten. Projekten har drivits av Swerea IVF med utgångspunkt i PiiAs och Produktionslyftets samlade erfarenheter. I Mälardalen har arbetet letts av bland andra PiiAs Örjan Larsson från Blue Institute som imponerats över hur snabbt deltagarna tagit till sig avancerade resonemang om vad digitalisering inom industrin innebär och omsatt det till egna projekt; klockrena projekt som leder till ökad effektivitet och nya kundvärden. Tillväxtverket satsar nu 5 miljoner kronor till en andra pilotomgång varav en pilot genomförs via RISE, där där de tar tillvara lärdomarna från den första omgången. Förhoppningsvis kan arbetet i piloterna vara en grund för att bidra i projekt inom ramen för de 78 miljoner kronor som Tillväxtverket har fått för digitalisering.
HoloGraphic – digital information överlagrad på verkligheten
Utan formell koppling till PiiA – men väl av stort intresse för PiiA-området som sådant – driver programchef Susanne Timsjö också egna projekt där det finns luckor i i PiiAs projektportfölj. Ett exempel på detta är HoloGraphic, ett projekt där en prototyp baserad på Microsoft HoloLens visar hur processgrafik kan visas som hologram i en fabrik, en anläggning eller på en arbetsplats. För att stärka svensk industris konkurrenskraft behöver vi ständigt förbättra operatörers och teknikers arbetsmiljö och verktyg som gör att anläggningar kan köras mer optimalt. Med HoloLens skapas en förstärkt verklighet (Augmented Reality) där den fysiska verkligheten kombineras med digital information. Det gör det möjligt att visa information som idag visas på bildskärmar direkt överlagrad på verkligheten. Det är ett sätt att både förbättra säkerheten och öka tillgängligheten, då tekniken möjliggör för en operatör – eller person ute i fält – att få tillgång till digital information som idag i regel bara finns i kontrollrummet i anläggningen och nära där utrustningen finns. En prototyp finns framtagen, ett system för bärgarteknik, och förhoppningen är att driva arbetet vidare mot ett större projekt. För mer information kontakta gärna Susanne.
