Nyhetsbrev november 2016
PiiA Summit – summering och avstamp för nästa treårsperiod
Det här nyhetsbrevet är på flera sätt ett avstamp för nästa steg i PiiAs
verksamhetsutveckling, där jag känner mig glad över att fortsatt kunna medverka och bidra. Vi har som många av er känner till blivit ordentligt utvärderade av neutrala parter och det har gått mycket bra. Vi kommer att få fortsatt förtroende för ytterligare tre år – av de planerade tio till tolv åren – där vi även fått ett antal rekommendationer inom specifika områden för att utveckla verksamheten. Det gäller exempelvis våra strategiska projekt, det vill säga projekt som inte inleds med någon utlysning utan baseras på att vi själva aktivt bygger och etablerar projekt, något utvärderarna tyckte var bra och vill se ännu mer av. Vi ska även arbeta mer med internationalisering, vilket inledningsvis kräver en utförlig förklaring om vad vi egentligen menar med det. Här kommer vi att inleda med att tydliggöra på vilket sätt PiiA och PiiAs olika aktörer kan nå ut i internationella sammanhang. Vi arbetar även på att uppdatera och uppgradera vår hemsida, då kommunikationen framstår som allt viktigare.
PiiA har en imponerande projektportfölj där resultat börjar synas. Sedan vi etablerade PiiA för snart tre år sedan har vi startat över 100 projekt, varav cirka hälften pågår. Totalt, med industrifinansiering, är omslutningen mer än 330 miljoner kronor. I projekten har fler än 540 projektparter deltagit varav, förutom akademi och andra, omkring 315 industriparter fördelade mellan processindustrier och leverantörer av industriell IT och automation; bland de senare är det en liten majoritet av mindre och medelstora företag. Det är också uppmuntrande att många parter deltar i flera projekt. Räknar vi enskilda parter, det vill säga om vi räknar bort de gånger de deltar i flera projekt, så skattas det ändå till fler än 350 enskilda projektparter. Med alltfler resultat kommer vi nu utförligt utvärdera projektportföljen för att se om vi behöver göra mer riktade utlysningar framöver.
En annan förändring inom PiiA är att när nästa nyhetsbrev skickas ut är det inte jag utan Susanne Timsjö som är programchef för PiiA. Vi byter helt enkelt roller; hon blir programchef och jag tar rollen som vice programchef för en del av min tid. Det blir Susanne som står vid rodret för de kommande tre åren, men jag kommer aktivt att bistå henne efter bästa förmåga – och du är fortsatt välkommen att följa med på resan genom att följa min logg via hemsidan!
Till sist … Visst ses vi på PiiA Summit den 10 november i Västerås?
Anders OE Johansson · Programchef PiiA
070-562 52 50 · anders.oe.johansson@sip-piia.se
Framgångsfaktorer: Digitalisering och skicklighet
Ett antal faktorer kan identifieras för den utveckling som tar vid när nyttan med 80-talets industriella IT-våg till sist ebbar ut. I digitaliseringen möter ett nytt utbud av teknik – Molnet, Big Data och Internet of Things, men också 3D-printing, Robotik och Innovativ Processteknik – det faktum att industrin faktiskt efterfrågar nya medel för att komma vidare med produktivitetsutveckling och konkurrenskraft. Vi har tidigare diskuterat teknikskiftet som illustreras med S-kurvan se artikel här, men hur hittar vi det värdeskapande som kan ta sin början i den nya S-kurvan?
Bland de viktigaste faktorerna för att öka produktiviteten finns tillämpningen av IT. Ju snabbare vi kommer till insikt att ”den nya industrin” till största del handlar om att hantera data desto bättre. De individuella applikationerna och den breda utvecklingsaccelerationen skapar stora samhällsvärden och det är ingen tvekan om att det ökar produktiviteten och vårt samlade välstånd.
Eftersom datorer tillhör kategorin ”generiska maskiner” krävs också parallella innovationer i affärsmodeller, processtrukturer, kompetens/förmåga och institutioner. Dessa immateriella värden består av både organisations- och humankapital och är oftast inte spårbara i företagens balansräkningar, men för framgången är de inte mindre väsentliga än hård- och mjukvara. Att utvecklingen baseras på teknik som är lika tillgänglig överallt i hela världen, men avgörs av förmågan att tillvara ta den, är ur svenskt perspektiv både ett hot och en möjlighet. Detta både för industrin, som ska investera och tillämpa, och för tekniskt kvalificerade underleverantörer som har en hägrande världsmarknad att bevaka.
Det finns ett inbyggt problem med den dualistiska karaktären på digitaliseringen då det brukar visa sig att den mänskliga sidan inte lyckas hålla samma utvecklingstakt som den exponentiellt växande datorkraften. Resultatet kan i större skala bli att miljontals människor hamnar på efterkälken vilket leder till att deras inkomster och jobb äventyras och deras köpkraft minskar. Det är paradoxer som går att förklara ekonomiskt men som likafullt kan ställa till problem i samhällsutvecklingen. Därtill utgör de en outnyttjad potential av konkurrenskraft för varje industri.
Över lång tid är produktivitetsutveckling i stort sett det enda som betyder något för välståndsutvecklingen. Robert Solow fick sitt Nobelpris genom att visa att det är att jobba smartare som skapar tillväxt, inte att jobba mer. Det betyder att skapa mer värde genom ny teknik och bättre metoder utan att öka mängden arbete, kapital eller andra resurser. Frågan är således hur vi kan organisera ett ”race” med – inte mot – maskinerna? Svaret är med innovativa organisationer! Det kräver strukturer, processer och affärsmodeller som förstärker den ständigt bättre tekniken och den ständigt utvecklande förmågan.
En detaljerad eurostatistik gör det möjligt att särskilja branscher och se geografiska skillnader inom Europa. Slutsatsen blir att när teknikutbudet är lika för alla är det förmågan att skapa värde för kunder och för företagen själva som är avgörande. Den förmågan skiljer sig stort mellan länder och mellan branscher, men är kritisk för att konkurrenskraften ska öka. Tekniken är med det synsättet ”bara” en möjliggörare.
Kreativa entreprenörer kan dra nytta av den skarpa teknikutvecklingen och av det faktum att arbetsmarknaden polariseras och lämnar blottor i mitten. Med innovativa affärsmodeller har entreprenörer skapat fenomen som Google, Facebook, eBay och Amazon med aktieägarvärden i mångmiljardklassen. Det har skett genom kreativa produkterbjudanden, upprättande av helt nya ekosystem och nya branscher. Kollektivt skapar dessa entreprenörer och deras företag miljontals nya jobb och en grund för ännu fler nya entreprenörer som kanske kan upprepa framgångarna.
Det är klart att för varje framgång går det tusentals misslyckanden. Tricket är att få fram de vinnande koncepten. Bästa sättet att göra det är att ge förutsättningar för stora mängder av entreprenörer som kan experimentera parallellt, vilket är en reell möjligt i en digitaliserad miljö som är öppen, delad och tillgänglig.
Gamification – ett lyft för svensk industri
Gamification är ett område som under det senaste året väckt ett stort intresse hos industrin. Det kan beskrivas som en process för att använda speltänk och spelattribut för att skapa engagemang; det rör sig inte om att förvandla produkter i industrin till spel. PiiAs tillträdande programchef Susanne Timsjö arbetar med människans behov i fokus med sikte på en säker industri där verktyg, system, produkter och tjänster är designade för att göra användarna av dem lika effektiva som engagerade.
– Det handlar om att identifiera mänskliga grundmotivationer med hjälp av tänket från spelvärlden, vars design är till för att fånga oss, berättar Susanne. Detta vill vi utnyttja för att designa meningsfulla system och produkter.
Det är naturligtvis inte bara i Sverige som Gamification står högt på agendan. Intresset är stort även internationellt och i slutet av oktober var Susanne en av de inbjudna talarna vid GWC Conference i Madrid, en ledande konferens inom digitalt engagemang där konst, teknik och spel kombineras för att omforma och utveckla sättet vi gör affärer och ser på samhället.
Fokus för de strategiska insatser PiiA satsat på inom området har hittills legat på att visa
och förklara för industrin vad Gamification praktiskt innebär i en industriell kontext. Nästa steg är att vidareutveckla de prototyper som tagits fram och i tester börja mäta det verkliga värdet som de tillför.
– Från industrins sida ser de detta som en möjlighet att såväl motivera som att engagera sina medarbetare, säger Susanne. Gamification är ett verktyg för detta.
I spelvärlden är viktiga ingredienser en snabb återkoppling samt anpassning till varje spelares förmåga och drivkraft att förbättra sin förmåga. För Susanne innebär Gamification en viktig pusselbit för att lyfta svensk industri, där hon framförallt vill lyfta fram människan och inte bara fokusera på tekniken. Det ska vara ny teknik som gör verklig skillnad och som löser ett riktigt industriellt behov.
– Det finns ett starkt intresse från industrin att gå vidare inom Gamification, konstaterar Susanne. Just nu tittar vi på två möjliga piloter, men vi har inte tagit några beslut än hur vi konkret ska gå vidare.
Digilyftets nätverksträffar är igång!
I mitten av oktober drog arbetet igång med Digilyftets nätverksgrupper i såväl väst som öst. För det sistnämnda stod Munktell Science Park som värd när deltagare från de fyra deltagande företagen samt representanter från MITC, Blue Institute och Swerea IVF strålade samman.
Det var ett lyckligt sammanträffande att det inledande mötet i Eskilstuna skedde samma dag som regeringen meddelade att Tillväxtverket tilldelats ytterligare 78 miljoner kronor att satsa inom digitalisering av industrin. Digilyftet är ett av tre pilotprojekt inom Tillväxtverkets pilot Digilyft inom området och som omfattar tre delar: Digilyft Västerbotten, där små och medelstora industrinära företag erbjuds kompetenshöjande insatser inom främst affärsutveckling och affärssystem, och IUC Sjuhärads satsning Indigo, ett utvecklingsprogram inom digitalisering.
Den tredje delen, Digilyftet i Östra Mellansverige och Västsverige, drivs av Swerea IVF med utgångspunkt i Produktionslyftets och PiiAs samlade erfarenheter och kunskaper. Genomförandet sker i samverkan med Mälardalen Industrial Technology Center (MITC), Göteborgs Tekniska College (GTC), Blue Institute och Research Institutes of Sweden (RISE). Digilyftet representerar ett stöd för företagens ledningar att göra medvetna vägval i utvecklingen av verksamheten, ett första steg till en längre förändringsresa. Tanken är att flytta de övergripande visionerna kring digitalisering till en företagsnära nivå som gör det lättare att se möjligheterna.
Deltagande företag vid mötet på Munktell Science Park var Djurgårdens Bygg & Miljö, Tjeders Industri, Eskilstuna Elektronikpartner (Eepab) och Industriqompetens. Från projektet deltog Malin Hallin från Swerea IVF/Produktionslyftet, Niklas Olsson från Mälardalens högskola/MITC och Örjan Larsson från Blue Institute/PiiA.
Satsningen innebär också ett test av Produktionslyftets metodik för att sprida digitalisering till små och medelstora företag. Projektet bygger på nyindustrialiseringsstrategin från regeringen, där digitalisering lyfts fram väldigt starkt. Så vad är dess målsättning med företagens medverkan?
– Tanken är att vi ska erbjuda en ökad kunskap kring digitalisering utifrån företagens egna förutsättningar, förklarade Malin. Vi ska underlätta för dem att nyttja de möjligheter som finns i utbyte med andra företag, ett stöd för ledningen att göra ett medvetet vägval.
Vad projektet gör är att sänka tröskeln till att utveckla verksamheten genom en integrering av digitala lösningar, även om det inte är i den änden som arbetet börjar. Istället ställs företagen inför en initial frågeställning där de ska identifiera relevanta möjligheter eller utmaningar i sin egen verksamhet. I slutänden handlar det egentligen om ökad beställarkompetens.
Redan vid presentationsrundan lyfte flera av deltagarna utmaningar som de kunde relatera till digitalisering. Allt från kvalitetssäkring, övervakningsprocesser och automatisering till dokument- och revisionshantering kom upp som inledande diskussionsunderlag. Monica Oldenstedt, VD på bemannings- och utbildningsföretaget Industriqompetens, lyfte det dessutom ytterligare en dimension.
– Kan vi använda vår personal till att hjälpa kunderna att förflytta sig i digitaliseringskedjan så är det ett stöd för de företag som hyr in oss, menade Monica. Det kräver dock att också vi är uppdaterade på vad som händer.
Det var en intressant bredd på de deltagande företagen. Även om både Tjeders Industri och Eepab båda arbetar en del med ytmontering av elektronik så har de olika inriktning och målgrupp. Bemanningsföretaget Industriqompetens kompletteras slutligen med byggföretaget Djurgårdens Bygg & Miljö (som, för tydlighetens skull, kommer från Eskilstuna …). Bredden hindrade dock inte att det blev intressanta diskussioner – snarare tvärtom!
– Det här med många olika perspektiv är positivt, konstaterade Malin. Det ger ett mervärde i sig.
För att ge en lite bredare bakgrund till digitalisering och den utveckling vi ser idag gav Örjan en övergripande föreläsning kring begreppet. Det är inte alldeles lätt, ordet kan egentligen representera allt och ingenting, från teknisk pryl till samhällsförändring. Ur en företagssynpunkt finns det ett antal fundament för avkastning och tillväxt, nämligen: Köpa företag, skapa allianser, bli effektivare eller skapa nya affärer. De två sistnämnda påverkas enormt av digitalisering.
– Det som är nytt är att resan mot tillväxtmålet hamnar i en ny miljö där data spelar en helt ny roll, förklarade Örjan. Förmågan att hantera data kommer att bli allt viktigare, vilket i sig är en definition av digitalisering.
Örjan väckte många tankar med sin föreläsning, vilket också kom upp i de efterföljande diskussionerna. Nätverksträffen var den första av fem där företagen successivt ska utveckla en målbild för sitt digitaliseringsarbete med en konkretisering av hur de ska gå vidare. Denna första träff fokuserade på ”Varför är detta viktigt?”. De kommande kommer i tur och ordning att lyfta följande aspekter: ”Vad ska vi fokusera?”, ”Var står vi?”, ”Hur gör andra?” respektive ”Hur går vi vidare?”
Arbetet löper vidare under hösten och vi kommer att få anledning att återkomma till satsningen, både nätverksgruppen i Öst- och den i Västsverige. Med tanke på uppstarten kommer det att bli en intressant resa att följa!
Kartläggning och analys av IndTech
PiiA Analysis kartläggning av IKT, automations- och kommunikationsleverantörerna (det vi kallar IndTech), är en strategiskt viktig satsning och en grund för kommande aktiviteter för att föra samman leverantörer och processindustrier. Det ger även underlag till utlysningar och strategiska satsningar med mer samt ger kunskap som bidrar till att den beställande industrin blir bättre kravställare. Det är också en plattform för samverkan med andra strategiska innovationsprogram – exempelvis Produktion2030 – då vi ser en rörelse där skillnaderna mellan processautomation och diskret automation minskar.
IndTech har goda förutsättningar att kunna utvecklas som en svensk exportindustri med högt kunskapsvärde som redan idag omsätter 72 miljarder kronor. Kartläggningen ska lyfta fram och synliggöra små och medelstora ”gasellföretag” inom IndTech-området och identifiera nya, viktiga och/eller intressanta aktörer – enligt experternas kommentarer till treårsutvärderingen av PiiA behövs en ökad kunskap om ”leverantörsplattformen”.
Slutresultaten kommer initialt att redovisas i en eller flera rapporter och artiklar och presenteras i seminarieform med speciellt inbjudna beslutsfattare från industrin, akademin, myndigheter och politiska partier. I ett andra steg kan det bli aktuellt med ett samarbetsprojekt med Produktion 2030, alternativt som en fortsättning i egen regi. Den initiala studien genomförs av Blue Institute med Örjan Larsson som projektledare.
PiiA Summit 10 november i Västerås
Vi ser fram emot ett fullsatt PiiA Summit nästa vecka. Över 140 deltagare är anmälda! Detta är en mötesplats för företag och forskningsparter som vill medverka till strategisk förnyelse inom processindustriell IT och automation, där vi under en heldag fokuserar på innovationer, forskningsprojekt och framtidens kompetens.
Förutom möjligheten att studera alla projekt som drivits och drivs inom PiiA är detta ett gyllene tillfälle för dig att träffa kunder, kollegor och konkurrenter inom området – en möjlighet att verkligt bredda dina nätverk. Dessutom finns stora delar av PiiAs ledning på plats för att träffa deltagare, diskutera och ta till sig dina synpunkter. Stora delar av dagen filmas och kommer att spridas i efterhand. Läs mer här!
Vinn 100 000 kronor på en idé som ökar återvinningen
Slutligen ett tips från ett annat strategiskt innovationsprogram.
Har du en idé som kan förbättra återvinningen av plast, elektronik, förpackningar etc?
Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source bjuder in till en innovationstävling som ska stimulera nya kommersiellt gångbara produkter och tjänster inom området. De sju bästa förslagen får 100 000 kronor var. Mer information och tävlingsformulär finns på RE:Sources webbsida: http://resource-sip.se/innovationstavling/
