Spårbarhetsplattform för matsvinn ger insektsbaserat djurfoder med lägre CO2-utsläpp
Produktionen av djurfoder har en negativ inverkan på miljön och klimatet. PiiA-projektet ”Foderprotein från avfall,” studerar en mer hållbar lösning – fiskfoder gjort av insekter som matas med svinn från livsmedelsindustrin. Men för att det ska bli en framgångsrik lösning krävs spårbarhet av livsmedelsindustrins restströmmar. I projektet undersöker forskare hur man kan använda och dela data via en plattform för att spåra och säkerställa processen inom värdekedjan för fiskfoderproduktion.
– Matsvinn kan användas för att föda upp larver, vilket är ett utmärkt alternativ till djurfoder, säger Nils Ólafur på Chalmers Industriteknik som leder projektet. Förhoppningen är att ersätta dagens foder med mer cirkulära råvaror från livsmedelsindustrins organiska avfall. Det skulle innebära en betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan och en potentiell värdeförhöjning av matavfallet i Sverige på 4 miljarder kronor per år.
Chalmers Industriteknik leder det PiiA-finansierade projektet ”Foderprotein från avfall: Data för ökad spårbarhet i värdekedjan” tillsammans med Ragn-Sells, Siemens, Linkan och SLU.
– Genom att föda larver med restprodukter från livsmedelsindustrin kan vi öka värdet av restprodukterna, säger Nils Ólafur. På så sätt håller vi näringsämnen i cirkulation, minskar CO2-utsläpp från djurfoder och bidrar till Sveriges beredskap och självförsörjning av djurfoder. Detta uppnår vi genom att skapa ett spårbarhetssystem som säkerställer att restströmmarna inte är kontaminerade eller har oönskade material.
Djurfoder av insekter uppfödda på livsmedelsindustrins
Varje år slängs omkring 900 000 ton mat i Sverige. För att denna resurs inte ska gå till spillo kan näringen återinföras i kretsloppet som föda för fluglarver och larverna kan i sin tur användas som djurfoder. För att det ska bli verklighet använder projektet en plattform för spårbarhet av livsmedelsindustrins reststömmar.
Konventionellt fiskfoder består idag av importerad soja och fiskmjöl som har en negativ inverkan på miljön och klimatet. Samtidigt som fiskodling är en snabbt växande sektor som kräver stora mängder foder, kan inhemsk produktion av foderprotein bidra till att stärka den svenska matproduktionen och minska den totala klimatpåverkan.
– När vi använder insektsprotein som mat till djur istället för sojaprotein, minskar vi mängden skadliga koldioxidutsläpp med 0.57 ton för varje ton av det torra insektsproteinet som vi använder, säger Nils Ólafur. Det innebär att insektsproteinet är mycket bättre för miljön eftersom det bidrar mindre till problemet med växthusgaser som påverkar klimatet.
Datadelningsplattform för spårbarhet och ett säkert foder
För att insektsbaserat fiskfoder ska bli en framgångsrik lösning krävs kontroll över hela processen, från insamling och behandling av restströmmarna, till uppfödning och förädling av insekterna, till leverans och användning av fodret. Det är här som data kommer in i bilden.
Inom projektet har aktörer i värdekedjan för insektsbaserat fiskfoder samarbetat för att undersöka hur man kan samla in och dela information. Målet är att skapa spårbarhet som gör det möjligt att veta var restströmmarna kommer ifrån, vad de innehåller, hur de påverkar insekternas hälsa och kvalitet samt hur fodret fungerar för fiskarna. Genom att dela data kan man också öka förtroendet och transparensen mellan aktörerna, samt följa lagar och regler som gäller för livsmedelssäkerhet och djurhälsa.
– Vi utforskar en datadelningsplattform där aktörer ska kunna dela information på ett säkert sätt där blockkedjetkenik kan vara ett alternativ till att säkerställa spårbarhet, säger Nils. Plattformen riktar sig till alla aktörer inom livsmedelstillverkning, hantering av organiskt avfall, larvproduktion, foderproduktion för vattenbruk och vattenbruksindustrin. Med hjälp av plattformen kan aktörerna säkerställa att deras restprodukter används effektivt och att produkterna håller hög kvalitet. Förhoppningen är även att myndigheter ska kunna ansluta sig direkt för att förenkla rapportering.
Nästa steg – Storskalig produktion och samarbeten med livsmedelsindustrin
– Projektet har visat att det finns stor potential för datainsamling och datadelning i värdekedjan för insektsbaserat fiskfoder, säger Nils. Det skulle bidra till en mer hållbar akvakultur som använder mindre resurser, producerar mindre utsläpp och ger bättre kvalitet på fodret och fisken.
Forskarna undersöker nu möjligheten att gå från pilotanläggning till en storskalig produktion av insekter. För att göra det behöver de automatisera processerna så mycket som möjligt, till exempel genom att använda sensorer, robotar och artificiell intelligens. Det skulle minska behovet av manuellt arbete, öka produktiviteten och minska risken för fel.
– Nästa steg är att skapa ett konsortium som även inkluderar livsmedelssektorn och att identifiera ett arbetssätt för insamling och bearbetning av data samt att genomföra ett test av datadelningssystemet, säger Nils Ólafur. För att plattformen ska realiseras måste även vissa legala aspekter tydliggöras för att underlätta framtida utveckling av insektsprotein.
Om Black soldier fly
Larven från den amerikanska vapenflugan eller Black soldier fly (BSF) kan omvandla organiskt avfall till biomassa och därefter användas som proteinkälla för djur. BSF-larver innehåller mycket protein och fett.
Projektdeltagare:
Ragn-Sells är ett av Sveriges främsta kompetensföretag inom miljö, avfall och återvinning. RagnSells har utvecklat processerna för BSF i mer än sju år genom olika projekt och är del i ett ledande kompetenscentrum i USA för insektsodling. Ragn-Sells är behovsägare och kommer använda resultatet till ett investeringsbeslut i ett FUI-projekt för odling av BSF som bygger på en digitaliserad värdekedja.
Siemens arbetar med utveckling av digitala tjänster kopplade till hållbar livsmedelsproduktion, med bl.a landbaserade fiskodlingar. Siemens vill nu undersöka möjligheterna att utveckla tjänster till andra delar av den värdekedjan, och då är hållbart framställt protein till fiskfoder ett område med stor potential.
Linkan Feed Ingredients (Linkan) har ett stort kundnätverk som efterfrågan nya hållbara proteiner till djurfoder, inte minst då många vill undvika sojaproteiner av hållbarhetsskäl. Som kravställare till Ragn-Sells bidrar de till att larverna optimeras ur fodersynpunkt så att det blir attraktivt på marknaden.
Institutionen för husdjurens utfodring och vård från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) kommer att bidra med sin forskningsbakgrund och har möjlighet att driva vidare områden som behöver ytterligare forskning.
Stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT) som koordinerar projektet arbetar för att stärka svensk innovationsförmåga och nyttiggöra forskning. CIT har en viktig roll att sprida resultat till andra aktörer och sammanhang, inte minst med sitt engagemang inom Cirkulär ekonomi och Tillämpad AI.
