Vi stärker PiiAs profil – för Sveriges skull
Idag ser vi ett antal stora satsningar i Sverige kopplade till digitaliseringen, aldrig tidigare har vi sett så mycket pengar i innovationssystemet. De strategiska innovationsprogrammen och regeringens samverkansprogram erbjuder tillsammans fantastiska möjligheter att verkligen göra skillnad för konkurrenskraften på sista raden. Nu vill jag se fler företag som tar ”lead” i detta och använder sig av kraften i innovationssystemet!
Vi vill att fler av PiiAs projekt ska drivas från företagen. Idag är det 90 procent eller fler som drivs av akademin, där vi vill se en förskjutning mot industrin och fler företag som driver projekt med koppling till sin egen strategiska förnyelse – gärna med ett bredare samarbete över företags- och branschgränser.
Digitaliseringen innebär så mycket mer än att tillföra en viss typ av teknik till en viss typ av bransch. Digitaliseringen i sig är en dörröppnare mellan branscher och vi kommer att få en helt ny typ av leverantörer till industrin, leverantörer som traditionellt sett legat långt ”utanför” densamma. Mycket av den digitala utvecklingen sker bortom industrin samtidigt som digitaliseringen i sig är gränslöst applicerbar. Ett bra exempel är Digilyftet, som beskrivs närmare i artikeln intill, med deltagande från så vitt skilda branscher som bygg-, elektronik- och bemanningsbranschen – och de hade alla något att lära av varandra!
Under PiiAs första tre år har vi arbetat väldigt projektfokuserat och byggt upp en stor projektportfölj. När vi tittar på den idag så ser vi att projekten är väldigt teknik- och forskningsdrivna, men egentligen jobbar PiiA med innovationsprojekt. Hur får vi in pusselbitar som exempelvis affärsmodeller? Vi arbetar för att bredda portföljen, där vi inför utlysningen sommaren 2016 tryckte på att få in nya aktörer och parter i projektkonsortierna; varför inte beteendevetare, kulturarbetare eller spelutvecklare? Mycket av den digitala utvecklingen sker utanför industrin och vi måste lära oss att dra nytta av den.
I den förra utlysningen, nummer sju i ordningen, betonade vi just affärsmodellen. Vad är det för värde vi skapar, vilken affärsmodell kan vi applicera, hur säljer vi på marknaden? Trots avsmalningen har vi fått in fjorton ansökningar, vilket vi är mycket nöjda med. I den pågående utlysningen, som riktas mot förstudieprojekt, har vi krav på minst en industripart samt minst två parter i projektet. Här får projektdeltagarna möjlighet att undersöka förutsättningarna att lösa specifika processindustriella problem med digitalisering för att uppnå en radikal förändring.
Vi ska också bli bättre på att fånga upp resultaten från våra projekt, där lanseringen av PiiAs nya hemsida är ett sätt. Vi ska både visa på resultat och lyfta projektdeltagare, allt för att inspirera andra till att dra nytta av och medverka till våra fantastiska projektresultat. Vi ska visa vad PiiA står för och kan erbjuda. Den nya hemsidan är en del av detta arbete, där vi även ska paketera projektresultaten och göra dem mer tillgängliga. Titta gärna in på nya hemsidan och låt mig få veta vad du tycker om den!
Ett annat sätt att visa upp oss är under Almedalen, där vi medverkar för att sprida vårt budskap och etablera kontakter med relevanta aktörer. Vi erbjuder oss att hålla föredrag om digitalisering, inspirationsföreläsningar kring konkreta projekt och vara stöd och/eller deltagare i paneldebatter. Det kan röra sig om politiker, beslutsfattare, departement, forskningsfinansiärer eller stora företag i branschen – det viktiga är att de har en målgrupp som är intressant för PiiAs budskap. Vi erbjuder support med målet att skapa en ökad förståelse för processindustrins betydelse för Sverige. Den står för 51 procent av landets export och den är lika viktig i hela Europa, där processindustrin står för halva BNP. När politiker och beslutsfattare pratar om vikten av industrin så halkar de ändå oftast in på diskret tillverkning som elektronik- eller fordonsindustrin.
Här vill vi lyfta processindustrins betydelse även för digitaliseringen av den tillverkande industrin. Vi har arbetat betydligt längre med automationssystem. Det vi har gjort – och gör – kan utnyttjas även inom diskret tillverkning. För den tillverkande industrin är det således också viktigt att vi sätter processindustrin på kartan. Därför måste vi profilera PiiA tydligare. För Sveriges skull.
Susanne Timsjö · Programchef PiiA
Anmäl dig nu till PiiA Summit 2017!
Den 11 oktober är det dags för PiiA Summit, årskonferensen som hade premiär 2014. Den genomförs som vanligt i Västerås där fjolårets konferens blev väldigt uppskattad med sin imponerande projektkavalkad. Missa inte chansen att få höra om olika projekt inom PiiA-programmet och diskutera gemensamma utmaningar och best-practice lösningar kopplade till digitalisering och automation av Sveriges största produktionsapparat – processindustrin. Välkommen till PiiA Summit 2017 – samlingspunkten för intressenter inom svensk processindustri.
I direkt anslutning, den 12 oktober, genomför Automation Region sitt årliga evenemang Automation Summit. Även det genomförs i Västerås, så det blir till att ladda för dagarna två!
Sök ett jobb som gör skillnad för processindustrin och Sverige!
Att leda processindustrin i den digitala revolutionen och få nästa generation till att vilja jobba i industrin är ett av världens roligaste jobb och det kan bli ditt! Vill du vara med och skapa innovationer kopplat till den industriella digitaliseringen för att tackla industrins utmaningar – sök tjänsten som programchef för PiiA idag!
Sök finansiering för genomförbarhetsstudier
Missa inte chansen att söka finansiering för så kallade genomförbarhetsstudier. Utlysningen öppnade den 24 april och stänger den 15 juni. Den här gången söker vi projektförslag till så kallade genomförbarhetsstudier med en maximal längd på sex månader.
”Digitaliseringsmål lika självklart som ekonomiska mål”
Inom ramen för pilotprojektet Digilyftet har två nätverksprogram genomförts, ett i Östra Mellansverige och ett i Västsverige. Strax före årsskiftet hälsades deltagarna i Östra Mellansverige välkomna till den sista nätverksträffen av Malin Hallin (Swerea IVF), Örjan Larsson (PiiA/Blue Institute) och Niklas Olsson (MITC/Mälardalens högskola) vilka medverkat i projektgruppen och drivit arbetet i nätverket i Östra Mellansverige. Det var ett lite vemodigt möte men framförallt inspirerande, där alla deltagarna verkligen visade hur de tagit till sig nya tankar och idéer kring sitt digitaliseringsarbete.
Förutom representanter från företagen och pilotprojektets ledning deltog även Tillväxtverkets handläggare Johanna Essemyr Pauldin, Produktionslyftets programdirektör Birgitta Öjmertz och Blue Institutes vd Göran Liljegren. Medverkande företag var Djurgårdens Bygg & Miljö, Tjeders Industri, Eskilstuna Elektronikpartner (Eepab) och Industriqompetens.
Pilotprojektet har genomförts inom Tillväxtverkets satsning Digilyft och Johanna Essemyr Pauldin tog tillfället i akt och berättade lite om bakgrunden. Regeringen bestämde tidigt att satsa på industrin och har även lanserat nyindustrialiseringsstrategin med olika riktningar, där de tagit intryck av andra länders satsningar – exempelvis Industrie 4.0.
– Det är dock viktigt att digitaliseringen genomförs i högre grad än vad som sker idag, både vad gäller produkter och produktion, framhöll Johanna. Tillväxtverkets uppdrag är att ge stöd till små och medelstora företag för att öka digitaliseringsgraden.
Tillväxtverket kontaktade Swerea IVF som i sin roll som huvudman för Produktionslyftet har en lång erfarenhet av att arbeta med förnyelse- och förbättringsförmåga inom små och medelstora företag, erfarenheter som ansågs värdefulla för att realisera en omställning där digitalisering utgör ett medel för stärkt konkurrenskraft. Swerea i sin tur kontaktade det strategiska innovationsprogrammet PiiA – Processindustriell IT och Automation – för att i projektet väva samman erfarenheter från Produktionslyftet med PiiAs kompetens inom industriell digitalisering.
Örjan Larsson framhöll att det är viktigt att förstå att den digitalisering vi ser idag inte är samma sak som ”datoriseringen” på 80-talet, då automationen innebar stora momentana effektivitetsklipp.
Tillväxtverkets handläggare Johanna Essemyr Pauldin berättade om bakgrunden till Digilyftet och regeringens nyindustrialiseringsstrategi.
– Det vi ser idag är de många (hyggligt små) bäckarnas logik som så småningom bygger upp till stora effekter, förklarade Örjan. Att det fungerar beror på att teknikkostnaderna rasar och att varje enskild ”bäck” blir jättebillig.
Som en del av projektet besökte deltagarna vid en tidigare nätverksträff ett lokalt industriföretag – Westermo Teleindustri – som ingår i Beijer Electronics. Tanken var att inspireras kring hur andra, i det här fallet lite större, företag arbetar med digitalisering och vilka frågeställningar som de adresserat.
– Hos Westermo var det mycket aktiviteter på produkt- och tjänstenivå, tjänster som kunde produktifieras tack vare digitaliseringen, konstaterade Jens Carlberg från Djurgårdens Bygg & Miljö. Det har hjälpt dem att öka tjänsteutbudet mot kunder, men även med intern analys av verksamheten för att öka konkurrenskraften.
En annan reflektion var att mer avancerade jobb öppnas upp för fler individer tack vare digitaliseringens stöd. Mycket fokus låg också på att effektivisera de egna processerna med digitalisering, även om Westermo hellre pratade om automation. Sammantaget tyckte deltagarna att besöket var nyttigt, något som Malin gärna ville vrida upp ett varv till.
– Kan ni nu verkligen svara på frågan om varför digitalisering är viktigt? För att det ska bli effekt i era verksamheter måste ni kunna bena ut detta, menade Malin Hallin. Vad ska ni fokusera på, hur skapar ni affärsnytta med den insats ni tänker er? Ni ska känna trygghet inför nästa steg, det vill säga att ta sig an digitalisering.
Varje företag fick sedan berätta om sin ”resa” och de planer och utmaningar de såg framför sig. Monica Oldenstedt och Anders Florinus på bemanningsföretaget Industriqompetens berättade att de är nischade mot industri-, verkstads- och teknikområdet, där de jobbar mycket mot underleverantörsleden som ett stöd i deras flexibilitet. För att överleva i detta måste Industriqompetens vara vassa, slimmade och ständigt uppdaterade.
– Digitaliseringen kommer påverka de uppdrag vi ska utföra, därav det stora intresset från vår sida, förklarade Monica. För att vi ska överleva måste vi ha både bra avtal och rätt personer på rätt plats.
Hur kan de underlätta för kunden, hur kan de erbjuda bättre service gällande till exempel tidrapporter, fakturaunderlag, beläggningssiffror? Idag görs mycket manuellt i gränssnittet mellan Industriqompetens och kunden.
– En tanke är att ta fram en app där personalen presenteras, information om vald medarbetare med möjlighet att se och sätta betyg, berättade Anders. Det är viktigt för oss att veta hur medarbetarna uppfattas på företagen och det ligger även till grund för lönesättningen.
Tanken är nu att gå vidare genom att diskutera med utvalda kunder för att se om de är på rätt spår, men även för att få in nya idéer. Sedan gäller det att inventera möjliga resurser eller konsulter.
– I ett nästa steg ska vi kanske sälja appen som produkt, föreslog Monica. Initialt kan vi äga den själva, men vem vet om framtiden?
Representanterna från de deltagande företagen berättade om sina intryck och vad de tar med sig från projektet. På bilden Jens Carlberg, vd på Djurgårdens Bygg & Miljö.
Jens på Djurgårdens Bygg & Miljö berättade att han börjat tänka i nya banor sedan nätverket kring digitalisering drog igång, allt från hjälp med översättning av CV till att städa upp på LinkedIn … Själva får de underlag till löpande räkning, väldigt preciserade, som omfattar 5100 leverantörsfakturor per år där varje rad ska hanteras. Många av fakturorna är på flera sidor. Kan inte det underlättas?
– Kommunikationen med leverantörer är ett prioriterat område, till exempel hanteringen vid prisjustering, förklarade Jens. Vi har kartlagt flödet vid förändrat pris, baserat på följesedeln. Vi får dock inte leverantörens prisjusterade faktura förrän efteråt vilket innebär ytterligare handpåläggning.
Att effektivisera som Djurgårdens Bygg & Miljö innebär enligt Örjan indirekt att skapa utrymme för tillväxt genom att frigöra resurser för att satsa på marknaden.
– I den modell vi diskuterat under Digilyftet talar vi om effektivisering som ”belönad tillväxt” och affärsutveckling som ”skapad tillväxt”, konstaterade Örjan. I bägge fallen handlar det om att utnyttja den digitala tekniken.
Djurgårdens Bygg & Miljö kommer att ta fram en utvecklingsprocess kring digitalisering baserad på tolv punkter som de kommit fram till vid Digilyftets möten, samt sätta ett årshjul med tydliga mål. Enligt Jens så finns det enorma möjligheter och att ha ett digitaliseringsmål är nu lika naturligt för dem som att ha ett ekonomiskt mål.
– Första steget blir att skapa en robust rutin för att hantera prisändringar från leverantören, konstaterade Jens. Vi ska möjliggöra för fler EDI-leverantörer, men för den fortsatta resan skulle vi behöva mer stöd.
Tjeders Industri arbetar framförallt med trygghetslarm och andra former av stödsystem vid exempelvis äldreboenden. Enligt Marie Svensson har de flera prioriterade områden som nettobehovskörning, mobilanvändning, hemsida/orderläggning med mer …
– Vi har massor på gång, men den största nyttan ser vi i Tjeders Application Manager, berättade Marie. Det gäller både tätare och snabbare service, fjärruppkoppling, nya affärsmöjligheter som tjänsteavtal och integration med andra system.
Teknikutvecklingen innebär en ny fas för Tjeders, som har insett att de måste följa med i utvecklingen på alla sätt.
– Det är jätteintressant eftersom de faktiskt tänker i förändring av affärsmodellen där digitaliseringen ger stöd för nya kundrelationer och erbjudanden, menade Örjan. Jag brukar säga att de verkliga vinnarna i digitaliseringsparadigmet är de konventionella företag som redan har ett erbjudande och en kundrelation att bygga på.
Marie uppskattar Digilyftets metodik både som ett stöd och en verifiering på att de jobbar med rätt saker. Hon ser dock ett behov av ytterligare coachning vid ett skarpt genomförande eftersom det är avgörande att arbetet landar i något väldigt konkret.
– Som personalägt och väldigt transparent företag är det viktigt för oss att skapa förståelse för att digitalisering leder till en förenkling, betonade Marie. Lika viktigt är det att visa en öppenhet kring varför vi måste hänga med i utvecklingen.
Mikael Joki och Eskilstuna Elektronikpartner, Eepab, hade en tydlig bild av hur de uppfattar digitalisering: Information tillgänglig när den behövs! Det stämmer även bra överens med företagets motto – ”Kapacitet för ambitioner” – där digitalisering är ett sätt att möta kundernas ambition.
– Digitalisering hos oss är som hos alla andra ett vitt begrepp som påverkar allt från affär till konkreta aktiviteter, berättade Mikael. Vad ska vi fokusera på? Vi tittar bland annat på informationsflödet i produktionen och den papperslösa fabriken; vad händer i fabriken, när börjar det gå ”fel” och hur stoppar vi produktionen innan det leder till kassation?
Hur etableras en digital revisionshantering i informationsflödet från order till leverans? Problemet de har är bland annat att all information inte finns digitalt utan finns i olika format, versioner och status i olika delar av processen. En målbild är minimerad administration av informationen, ett enda dokument med revisionshistoria, total spårbarhet, sökbarhet och uppkoppling, trådlösa surfplattor och externa skärmar.
– Vi måste sätta upp infrastrukturen först eftersom varje dag vi inte påbörjar det arbetet är en förlorad dag, framhöll Mikael. Det gäller att börja stycka elefanten, där sättet att testa olika upplägg i en mindre grupp enligt Produktionslyftets metodik är ett bra sätt.
Malin tackade för alla presentationerna och avslutade dagen med en överskådlig utvärdering. Den visade att företagen uppskattat nätverksträffarna, att de sett en tydlig nytta av sin medverkan och att Digilyftet motsvarat deras förväntningar. Däremot var det flera som gärna skulle se en fortsättning med stöd av Digilyftet.
– Här är företagens eget ansvar viktigt, betonade Johanna avslutningsvis. Vi kan skapa insikt och handlingskraft men det måste löna sig att genomföra arbetet på egen hand, även om gränsen är otydlig. Räcker detta eller behövs det mer?
Oavsett en eventuell fortsättning av Digilyftet i en eller annan form så har stenen satts i rullning. Det visar inte minst enkätresultaten från deltagarna i nätverksprogrammen i Östra Mellansverige och i Västra Götaland. Av de medverkande företagen har drygt två tredjedelar redan startat digitaliseringsprojekt och ytterligare en femtedel var vid avslutet på gång!
I mitten projektledare Malin Hallin med kollegorna Örjan Larsson (PiiA/Blue Institute) och Niklas Olsson (MITC/MDH) närmast.
Resultat från Europas största automationsprojekt
2013 startade projektet Arrowhead under ledning av professor Jerker Delsing vid Luleå tekniska universitet. Projektet, som nu avslutats, har benämnts Europas största automationsprojekt med närmare 80 medverkande parter och en budget på 68 miljoner euro. Bland parterna kan nämnas industrigiganter som Schneider, Metso, Thales, Acciona, SKF och Honeywell.
Projektet har fokuserat på tillverknings-, energi- och processindustri med syfte att hitta metoder för förbättrad kommunikation mellan inbäddade automationssystem, så kallad tjänsteorienterad arkitektur. Enligt Jerker Delsing har projektet levererat långt över förväntningarna och resultaten kan även komma PiiA-projekt till nytta.
– Framförallt gäller det Open Source-delen av projektet och den tekniska utvecklingsdelen, berättar Jerker. Här finns möjlighet att ladda ner källkoder och annat kring det vi kallar Core Services.
Jerkers råd till den som funderar på någon form av automation eller integration av information kring IoT-applikationer eller komponenter är att titta närmare på <a href=”http://www.arrowhead.eu/arrowhead-wiki/”><span style=”color: #6212c1;”>Arrowhead Framework Wiki</span></a>. Utgångspunkten är att i realtid hantera och säkra att reglerloopar och övrig automation inte kan störas av annan trafik, inklusive sådan som specifikt är ute efter att förstöra. Här hanteras med andra ord säkerhetsfrågor (Security), men även säkerhet (Safety) stöds.
Jerker menar vidare att nya automationslösningar kommer att ge oss mycket stora system vilket vi idag inte kan hantera, mycket beroende på höga ingenjörskostnader. De lösningar som är framtagna inom Arrowhead kan tekniskt skalas upp med bibehållna realtidsegenskaper.
– Det finns ett antal svenska företag som gjort detta och det kan spara mycket i utvecklingstid av en automationslösning, avslutar Jerker. De kan visa på en reduktion av ingenjörstiden med en faktor på 3,5-5, vilket är otroligt mycket.
Debattartikel: Digitalisering mer än bara teknik
Viktigt att skapa en ökad förståelse för processindustrins betydelse, skriver Susanne Timsjö, programchef för PiiA, i en debattartikel på Ny Teknik.
I debattartikeln skriver Susanne om hur processindustrin har arbetat länge med automationssystem och att det vi har gjort – och gör – kan utnyttjas även av den tillverkande industrin.
Roadtrip Karlstad – Sandviken
Maj var en intensiv månad och PiiA har både genomfört flera egna och medverkat vid andras evenemang. Den 12 maj deltog Susanne Timsjö som föreläsare vid den andra upplagan av BioDig i Karlstad i arrangemang av Paper Province och Compare. Efter fjolårets lyckade genomförande räknar de med en årligen återkommande mötesplats för att diskutera digitaliseringen av skogsindustrin. Susanne presenterade PiiAs nya strategiska satsningar samt den utlysning som nu är öppen. Dessutom medverkade Kristian Sandström från RISE SICS Västerås med en presentation av EU-projektet ProData Tieto demonstrerade Holistic Manufacturing Intelligence (HMI3), vilket ger möjlighet att besöka en virtuell fabrik med Microsoft Hololens.
Den 16 maj var det dags igen, denna gång i Sandviken där FindIT arrangerade en informationsträff med PiiA på Sandbacka Park. Återigen kunde Susanne berätta om PiiAs aktuella utlysning och de stöd vi erbjuder de som behöver hitta en samarbetspartner, finansiering eller någon att bolla sina idéer med. Håll utkik i PiiAs kalendarium för nästa arrangemang nära dig!
Debattartikel: Digitalisering mer än bara teknik
Viktigt att skapa en ökad förståelse för processindustrins betydelse, skriver Susanne Timsjö, programchef för PiiA, i en debattartikel på Ny Teknik.
I debattartikeln skriver Susanne om hur processindustrin har arbetat länge med automationssystem och att det vi har gjort – och gör – kan utnyttjas även av den tillverkande industrin.
Debattartikel: Digitalisering mer än bara teknik
Viktigt att skapa en ökad förståelse för processindustrins betydelse, skriver Susanne Timsjö, programchef för PiiA, i en debattartikel på Ny Teknik.
I debattartikeln skriver Susanne om hur processindustrin har arbetat länge med automationssystem och att det vi har gjort – och gör – kan utnyttjas även av den tillverkande industrin.
Besök nya sip-piia.se!
Nu lanserar vi PiiA:s nya hemsida där du bland annat hittar information om våra utlysningar och projekt, nyheter och Susanne och Anders OEs logg.
Du följer väl PiiA på LinkedIn?
Hoppas att du inte missat PiiA på LinkedIn, vår diskussionsgrupp där flera engagerade medlemmar postar olika tankar, idéer och tips. Vi vill dock bli fler så om du är med på LinkedIn, gå gärna med i gruppen – i PiiA – Strategiskt innovationsprogram!
