Från linjär till cirkulär ekonomi i digitaliseringens fotspår
Många talar om en industriell revolution och ett bättre resursutnyttjande med hjälp av ökad återanvändning. Länge har det varit en debatt för sig, delvis frikopplad från den industriella verkligheten – men något är på väg att hända. I ambitionen att få större kontroll över sina värdekedjor börjar industriföretagen själva att fråga sig om de tillverkar och saluför sina produkter på det mest optimala sättet.
Tankarna om ett cirkulärt ekonomiskt system sträcker sig tillbaka till 1970-talet och miljövetarna J T Lyle och Walter Stahel, men det var så sent som år 2010 som begreppet genom Ellen MacArthur Foundation började få en vidare spridning och industriell acceptans – och det är först under de senaste två-tre åren som intresset hos industrin har väckts på allvar.
Källa: Ellen MacArthur Foundation, McKinsey Center for Business and Environment: Growth within: A circular economy vision for a competitive Europe.
Digitaliseringen med allt från (abstrakt) Big Data till (konkret) självkörande bilar omfattar helt nya affärsmodeller, men även möjligheter till en mer hållbar utveckling genom nya samarbeten och strukturer. Vad som sker är att digitaliseringen, rätt tolkad och klokt utnyttjad, driver utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Tanken på en systemomställning som bygger på återanvändning får också stöd av företagsledningar hos många storföretag, exempelvis Cisco, Philips, Veolia, Renault och Unilever. Besparingar på 1 000 miljarder dollar per år är inom räckhåll genom en cirkulär ekonomi.
När försök med att återanvända material, produkter och komponenter har en tendens att bli industriellt lyckosamma så utmanas etablissemanget. Några lyckade exempel är ABBs ombyggnad och återanvändning av SJs X2000-tåg, liksom Deutsche Bahns Inter City Express. Andra är Renaults fabrik i Choisy-le-Roi som återanvänder motorer och transmissioner, liksom Caterpillars Cat Reman som återanvänder motorer och garanterar samma hållbarhet och prestanda som för nya motorer. Kopieringsföretagen Xerox och Richos har egna koncept för återframställning och konfektionsindustrin har börjat återanvända sina textilmaterial.
Även processindustrin sluter sina processer och återvinner energi och material. De globala strömmarna av återanvänt papper och förpackningsmaterial är ett annat gott exempel, men också en illustration på att det är mycket som återstår. Varje år uppskattas 32 miljarder dollar försvinna i värde på grund av kvalitetsförluster som skulle kunna minskas om mer omsorg lades på förpackningsdesign och tryck. Alla dessa exempel tyder dock på att det är möjligt att skala upp olika processer så att de fungerar som helhet i de globala värdesystemen.
Hållbarhet – sustainability – är ett begrepp med flera dimensioner och det brukar beskrivas som vilande på tre pelare: Ekonomisk utveckling, social utveckling och skyddandet av miljön. I näringslivet har begreppet tillämpats de senaste decennierna och succesivt bidragit till att de negativa externa effekterna har minskat eller i bästa fall eliminerats. Tillverkningsprocesserna har blivit mer ekonomiska och förbrukar mindre energi, material och vatten.
Den cirkulära ekonomin är ett inslag i den hållbara ekonomin vars mål explicit är att eliminera materialförluster och minimera förbrukning av processresurser i industrin. I Lean-tänkandet adresseras de här frågorna inom respektive verksamhet, men i de cirkulära koncepten beaktas alla faser av produktens livscykel. Det är med andra ord mer än bara återvinning sett som recycling, eftersom denna använder mycket energi, degenererar materialet och inte minskar behovet av nytt ”jungfruligt” material i tillräckligt hög omfattning.
Repair, reuse and remanufacture – konstruera för enkel återvinning OCH minimal energiåtgång. Källa: Ellen MacArthur Foundation.
Den cirkulära ekonomin går längre och lägger grunden för ett industriellt system som från början konstruerar bort förluster i form av material, energi och arbete. Nedanstående bild från Ellen MacArthur Foundation visar hur recycling representerar en lång yttercirkel som tar mer energi än de mer eftersträvansvärda korta inre cirklarna: Reparera, återanvända och återframställa (repair, reuse and remanufacture). Målet är att konstruera inte bara för enkel återvinning, utan också för minimal energianvändning.
Fyra typer av värdeskapande har identifierats:
- The Power of the Inner Circle refererar till att jämfört med det linjära produktionssystemet minska användningen av material. Ju snävare cirkel desto större blir också besparingarna i material, arbete, kapital och energi, liksom de externa kostnaderna för miljön – ju mindre en produkt behöver ändras för att återanvändas desto snabbare kan den komma tillbaka i användning.
- The Power of Circling Longer refererar till att optimera antalet konsekutiva cykler (reparation, återanvändning eller återframställning) och/eller tiden för varje cykel. Varje förlängd cykel hindrar material, energi och arbete från att kunna skapa en ny produkt eller komponent.
- The Power of Cascaded Use refererar till att diversifiera återanvändningen anpassat till värdekedjan, exempelvis när bomullsplagg säljs i andrahandsbutiker, sedan används som fyllnadsmaterial i möbelindustrin och till sist i isoleringsmaterial innan det återvänder till biosfären. I alla steg är materialet ett substitut för jungfruliga material.
- The Power of Pure Inputs refererar till det faktum att rent och oförorenat material ökar effektiviteten i alla steg och ökar kvaliteten.
De största vinsterna inom förbättrad återanvändning finns i fordonsindustrin och i den övriga verkstadsindustrin. Omsatt till material så motsvarar det inom bilindustrin upp till 170 miljoner ton stål per år. Förutom besparingar kan en utvecklad återanvändning – vilket bland annat Renaults operativa chef framhåller – bidra till att minska svårhanterliga, efterfrågedrivna svängningar på råvarupriserna.
Om ”digitalisering” har varit ett mantra de senaste åren är det ingen dålig gissning att nästa begrepp att genomsyra den industriella utvecklingen är ”cirkulär ekonomi”. Digitaliseringen har lagt grunden för det och världen har inga alternativ; resurseffektiviteten måste förbättras med närmast revolutionerande tal om inte den globala tillväxten ska få en ordentlig törn. Principen för den cirkulära ekonomin och därtill kopplade affärsmodeller – i förlängningen kanske delningsekonomi – är den möjlighet som då står till buds.
PiiA är en del i denna utveckling genom att kunskapsmässigt ligga i framkant och med möjlighet att finansiellt stödja praktiska industriella satsningar med digitalt innehåll. Blue Institute och SICS Västerås samverkar också för att svensk industri ska finnas bland de ledande inom området. Kombinationen av världsledande IT-forskning och utveckling, kunskap om värdesystem och affärsmodeller samt goda nätverk inom industri och akademi är vad som krävs.
PiiA:s artikelförfattare Örjan Larsson, Senior Advisor, Blue Institute.
